Spridning

Solens ljus är egentligen en blandning av alla färger. Av de synliga färgerna har de blå nyanserna kortast våglängd, omkring 400 nanometer, medan de röda har längst våglängd, cirka 700 nanometer.

På sin väg från solen till jordytan passerar ljuset de partiklar som finns i atmosfären – syre- och kvävemolekyler, vattenånga med mera. Då kan solljuset absorberas av gaserna i atmosfären och utstrålas i alla riktningar. Mest sprids det blå ljuset, eftersom det har kortast våglängd, och därför blir himlen blå. Ljus med längre våglängder sprids mindre och fortsätter rakt fram.

Detta är ett exempel på ett RF-signals utbredningsbeteende som kallas scattering, ibland endast scatter. Spridningen kan lättast beskrivas som multipla reflektioner. Dessa multipla reflektioner uppträder när den elektromagnetiska signalens våglängd är större än delar av vilket medium som helst som signalen reflekterar från eller passerar genom.

Bild 1: Scattering

Spridning kan ske på två sätt.

  • Den första typen av spridning kan yttra sig när RF-signalen rör sig genom en substans och de elektromagnetiska vågorna reflekteras av miniatyr partiklarna i mediet. Smog i vår atmosfär och sandstormar i öknen kan orsaka denna typ av spridning.
  • Den andra typen av spridning sker när en RF-signal stöter på någon typ av ojämn yta och reflekteras i flera riktningar. När den ojämna ytan träffas av signalen släpper huvudsignalen in i multipla reflekterade signaler, vilket kan orsaka väsentlig signal nedgradering och kan till och med orsaka förlust av mottagen signal.